,
DMSGTRQR KNSESB
  12345
6789101112
131415161718 19
20212223242526
2728293031  

Iklan-Iklan











Kinta, 24 Marsu 2011 - 17:54:04 OTL
Inflsaun Sae Impaktu Husi Inportasaun
Posting Husi : Miro nascimento
Kategoria : Ekonomia - Le'e dala : 245 Ona.

DILI- maske  inflasaun  sae tanba  impaktu husi inportasaun razaun katak,  nasaun timor leste laiha produsaun ida  ne’eduni  sasan  importa  husi liur ne’eduni  osan  barak gasta,ou sirkula ba liur.
“sekuando sasan importa husi liur ne’eduni  sasan  folin sae  tanba   ema barak mak husu atu  sosa iha, porzemplo permintaan banyak , harga barang naik, maibe penawaran lebih banyak maka  harga barang turun,” dehan Vise Ministru Ekonomia no Dezenvolvimentu (MED) Cristiano da Costa ba STL iha ninia servisu fatin, Foentu, Mandarin, Dili, Kuarta (23/3). 
Tuir nia katak inflasaun mosu kauza ida husi salariu husi  trabailador  estrajeriu servisu tl,  sira husu salariu boot, nomos  demand boot liu fali suplai,estadu tau osan barak ba investimentu  publiku, hanesan projetu fiziku kuaze (seisenta quatsentos millions).
Nia salenta katak,maibe hatun inflasaun permeiru governu tenki halo control ou intervensaun ba presu sasan merkaduria bele fo benefisiu ba povu,nasaun timor leste seidauk produs  rasik sasan tanba depende ba importasaun husi liur. Ne’eduni bele hamosu husi inflasaun sae tl.
Nia hatutan katak, sasan folin karun porzemplo hanesan mina rai  sae 10-20 % ne’eduni  bele dudu sasan seluk bele nia folin sae tanba ita laiha pabrik ida bele produs sasan ne’e,ita hare eskportasaun oituan  maibe importasaun barak liu entun bele mosu inflasaun tanba  prokura  bot  liu fali overta, nomos mina rai folin sae 10-20%,natureze ekonomi infrastura  sei semenus.  
Nia hatete katak,  ita uza dolar amerika bele kontrola  inflasaun tanba ita eskportasaun oituan maibe  importasaun, domina liu hanesan material  kontrusaun  no sasan  nesicidade baziku   sira mai husi nasaun Indonesia.
Maibe sasan husi pabrik ladun karun sei selu kustu ne’eduni  importador hasae folin, maibe dolar forte bele importasaun baratu,maibe dolar monu eskportasaun as, Mas situasaun timor difikuldade importssaun barak laiha equalibre iha komersia hanesan dez komersia ne’eduni laiha maneira ida tinan-tinan  inflasaun sae 4-6% maibe ida klakulasaun ba vise ministru,maibe data los husi ministeriu finansa dirasaun nasional statistic bele hatene liu., prokura  bot  liu fali overta,nomos mina rai folin sae 10-20%,natureze ekonomi infrastura.  
Iha parte  seluk  Diretur Luta Hamutuk Mericio Akara hatete katak, inflasaun sae tanba nasaun timor leste seidauk iha produsaun maibe depende ba importasaun husi liur, nomos osan barak sai ba liur tanba laiha pabrik bele produs maibe importa sasan husi Indonesia.   
Alende Cristovao dos Reis  nudar  Dekano UNTL  Fakuldade ekonomi salenta katak, inflasaun sae makas iha rai laran tanba importasaun  barak liu ne’eduni osan barak halai sai ba liur, ne’eduni governu tenki  dezemvolve industria bele produs rasik sasan iha rai laran bele fo bele fisiu ba povu tl.
Tanba sasan husi liur entaun importador  mai bele folin sai tanba seluk kustu ne’eduni tenki hasae folin ne’eduni governu tenki halo kontrola bele hatun folin sasan bele fo vantajen ba povu tl.  
Lia fuan husi  Sildonia soares  estudante   UNTL Fakuldade ekonomi salenta katak, inflasaun boot halo sasan folin sae iha merkaduria tanba bele fo impaktu ba povu nia moris, ne’eduni husu ba governu tenki halo intervesaun ba folin sasan.  jef
  • Share





Notisia Relevante Komentariu 0 :


Hatama ita Bo'ot Nia Komentariu :
Naran :
E-Mail :
Komentariu:
 
 (Hata Kodigu Seguransa iha Leten)

 


IKLAN

Sedauk Iha Iklan.